onsdag 7. januar 2009

Respekter menneskers livssyn

Kristne menneskers tro bør ikke stå i veien for at mennesker uten samme tro skal ha mulighet til å avslutte livet. Og ikke alle kristne er nødvendvis imot aktiv dødshjelp/assistert selvmord

Fant en artikkel som er skrevet av tre medlemmer i den svenske organisasjonen Liberati som kjemper for økt sekularisering i Sverige (!). Den er skrevet som et motsvar til et innlegg på
Siewert Öholms blogg, der han argumenter mot aktiv dødshjelp ut fra et kristent ståsted.

[D]et krävs en skickligt utformad lagstiftning för att dödligt sjuka och plågade människor ska kunna välja befrielse, samtidigt som svårt deprimerade och på annat sätt sjuka bör erbjudas hjälp.

Eutanasi inbegriper svåra avvägningsfrågor, men det är absolut inte de kristna dogmerna som ska vara vägledande. Flera länder med en i huvudsak kristen befolkning har redan flyttat ut gud ur lagen i detta avseende och gjord den enskilda människan till beslutsfattare: Schweiz, Belgien och Nederländerna är utmärkta exempel, men även i Ulf Ekmans favortitland Israel är det numera tillåtet att assistera den som i ytterligt svåra och dödliga omständigheter vill ända sitt liv.

En människa med oändligt lidande och outhärdlig smärta som enda framtidsutsikt bör ha makten över det egna livet och sin egen död, och inte som nu vara begränsad av kyrkans mörkermän, som vill påtvinga var och en av oss sina religiösa dogmer om livets okränkbarhet in absurdum.

Les hele artikkelen her

Avslutningsvis siteres den polske forfatteren Witold Gombrowicz:

“Låt dem som väljer döden dö. Tvinga ingen till ett liv med dödens vedermödor — det är alltför gement.”

3 kommentarer:

  1. Denne kommentaren har blitt fjernet av forfatteren.

    SvarSlett
  2. Jeg vil egentlig gå endnu længere i respekten for den enkelte, og accept af at kunne vælge døden. Jeg mener ikke at nogen, heller ikke samfundet, skal blande sig hvis beslutningen er velovervejet, vedholdende, og truffet mens mennesket har det så godt som praktisk muligt. Så er der ikke brug for stram regulering af specifikke betingelser. Og det skal ikke være en lægelig beslutning.

    En sag som kan provokere grænserne:
    > Lisette Nigot sagde stop mens legen var god
    En frisk og rørig ældre kvinde valgte at dø før hun blev nedbrudt af sygdom.

    Det handler for mig ikke om en "rettighed" til at få lov til at begå selvmord, men om at der ikke er brug for at en hjælper ses som kriminel, med mindre der er tvivl om motiverne og overblikket.

    SvarSlett
  3. Dette som blir sagt her er jo heller ikke helt dekkende for mine synspunkt - selv om jeg nok mener det skal mer til for å godta assistert selvmord enn du gjør, jeg mener nok det skal foreligge uhelbredelige lidelser (men ikke nødvendigvis dødelige)

    Jeg har lest om Lisette Nigot, og er egentlig ikke tilhenger av assistanse til den type "eksentriske" selvmord. Her blir grunnene til å assistere (og samfunnets grunn til å godta dette) for svake i forhold til motargumenter (som jeg ser finnes)

    Men man kan legge merke til noe hun skrev i avskjedbrevet sitt:

    If voluntary euthanasia were legal, if it were possible to make arrangements to obtain the necessary assistance and controls, when it becomes obvious that ones condition has reached a point where there is no longer quality of life, then I might wait for that moment to request to be helped to die in a human way.

    SvarSlett